Fick en fråga i helgen, Hur är en bra ledare?

De flesta svarar nog : Ordnar mat, är schysst och aktiverar byrackan med kul grejer. Så även jag.
Det tycker jag att jag lever upp till också men något jag däremot saknar är att kunna förmedla ett lugn till lillfian som nog inte tycker att jag är kapabel till att lösa alla situationer. Vi jobbar på det och tar gärna emot lite tips.

Med i frågan var också en sådan där rolig beskrivning av hunden som väcker husse mitt i natten för den var nödig och som bestämde när det var dags för mat, vem som ska hälsas på,lekdags osv. Poängutdelning mellan husse o hund där hunden allt som oftast vann.

Men alltså, är det så där vitt eller svart? Är det där i (den roliga beskrivningen) det bedöms om man är en bra ledare? Handlar inte det mera om vilka regler man omger sig med?

Jag är nog samma ledare nu som förut, innan Troll kom in i mitt liv men upplever hunderiet helt olika. Vissa saker som jag inte brytt mig om att de små gör är helt oacceptabla för Troll. Det är en väldigt stor skillnad men det handlar nog inte om mig som ledare utan mer om samhället i stort.
Det är en väldig skillnad om små tassar sträcker sig upp på låren eller om stora når ända upp till axlarna eller en liten utskällning/stor utskällning osv.

Oftast så låter jag inte doggsen bara springa rätt ut utan att jag går först el. ger klartecken. Men ibland så händer det att de springer ut o jag kan tycka det är rätt ok ändå så länge inte jag sagt annorlunda.
Den där hunden som väckte husse mitt i natten gjorde väl bara som den skulle?? Vi lär väl våra valpar att säga till när de är nödiga ska vi då använda oss av vår makt att bestämma när de är tillräckligt nödiga för att vi ska låta dem gå ut? Jag är glad om mina voffs kommer för att säga till mig när de är så nödiga att de behöver ut.

De flesta har väl rutiner när det gäller utfodring osv. men det kan vara rätt kul att ha preparerat något ställe brevid stigen man planerar att gå med en falukorvsgömma eller med något annat smaskigt. När man närmar sig så stannar man upp,sätter hundarna  och vädrar i luften, springer fram under tjo och tjim ropar på doggsen-Kolla vilken skatt morsan hittat! Kom för att smaka. :) Vilken supermorsa man är :) Då är man en finafiskenledare som hittar sådant där i skogen :)

Om min hund ibland söker upp mig för lek eller mys är man en dålig ledare då om man engagerar sig i hunden?
Är det inte ett samspel man vill ha?  Vad är det som gör att man skulle vara en bättre ledare genom att avvisa alla inviter till gemensam aktivitet. Så länge det inte är du som tagit kontakten.
De flesta av oss önskar väl en hund som vågar ta egna iniativ, vågar pröva sig fram här i livet? Inte en hund som ligger i sin korg för att husse/matte inte sagt något annat.

Något som jag kan tycka är viktigt, allra helst då man har flera hundar, är att låta alla ha en special uppgift.
I Trollas fall så hämtar hon saker. Igår tex. efter Amandas kalas så stod det några petflaskor kvar på golvet. Vilket den duktiga lilla tjejen såg och vips sprang för att hämta. Då, oavsett om jag sagt det eller inte så ÄR hon den duktigaste Trollabus som går på fyratassar. Hennes självförtroende växer och likaså vårt samarbete.För hon fick naturligtsvis ett nytt skick för flaska nr.två

Häpp, nu är det dags att vara en god mor som tar fram lite fika till ungdomarna när de kommer hem utsvultna från skolan :)