I natt var vi med om det alla uppfödare bävar över, men naturligtsvis är vi glada över att vi har våran Viran kvar- frisk och kry om än trött och omtumlad.

Förlossningen startade igår med en rejäl tempsänkning och med den typiska bäddningen under öppningsskedet.
Sedan vid 21snåret så gick vattnet i den första valpens blåsa. Hon fick fina kraftiga värkar. Det höll i sig under ett par timmar ibland pausade hon, innan hon tog i igen. Hon såg ut att må bra förutom det faktum att det inte kom någon valp.

Vid 12 snåret så togs kontakt med Blå stjärnan och jag förvarnade om att vi var på väg, de trodde inte det var någon fara på taket men höll med om att en koll inte var fel.

Väl där och inkvarterad i valprummet så tittade ett par valpfötter fram. Hanen kom baklänges och tillråga på allt så satt han rejält fast. Förmodligen så hakade han i med revbenen på bäckenkanten. Det blev en väldigt jobbig förlossning och hoppet var inte stort när han äntligen kom ut.

Men även om han kom igång lite... så fick han aldrig upp någon cirkulation

i bakdelen och vi fick ta det tunga beslutet att ge honom en spruta.

Sedan blev det en röngten för att utröna om det fanns någon mer i viramagen. Vi blev jublande glada när vi såg en valp till i magen och gick in för att ge  henne lite näring i droppform så hon skulle återfå lite krafter.
Hon tog sig en paus och vilade sig med all rätt..hon hade verkligen haft det tufft, stackarn.

När det sedan var dags för nästa valp så klarade hon upp det fint även om hon fick lite extra hjälp med glidslem och vetrinär övervakning.
En sista kraftig värk och ut kom valpen och vårat hjärta höll på att brista.
Den här valpen var missbildad och föddes med öppet huvud och en stor gomspalt.

Vår lilla tappra tjej hade fött så vackra fina valpar men skulle inte få med någon hem, hon skulle inte få uppleva det som hela hennes kropp var förberedd på.

Men djur är fantastiska, hon hade fått möjlighet att slicka och tvätta dem och förmodligen känt att de inte var livskraftiga så även om hon naturligtsvis är medtagen så är det som hon förstår.
Då är det nog så, att det är vi som har det mest svårt att förstå....

Men som vi sagt till oss själva under hela dagen- Vi har våran Elvira kvar och det är huvudsaken!
Hon behövde inte snittas och det gör att återhämtningen kommer bli lättare för henne. Lilla snottan- mammans hjärta gråter för dig <3

 

Jeanette

31 januari 2009 22:16

vi har tänkt på er i dag =(..krama om viran & ja hoppas resten av familjen mår bra..massa kramar!!!

 

Marie A

31 januari 2009 23:01

Stackars Elvira, stackars Camilla! Jag tänker på er och känner med er. Kram Marie

 

Christina

1 februari 2009 01:24

Nej men så tråkigt. Så fruktansvärt, det ska inte få hända. Massor av kramar till er alla.

 

krullmatte

1 februari 2009 15:32

Vi är så glada att Elvira efter omständigheterna mår bra, hon är ju så go. Vi alla blev så jätteledsna när vi fick höra vad som hänt.Kramar "krullmatte" med Cosmos & Nico

 

Cajsa

1 februari 2009 21:39

Stackars er *kramar om*. Men ibland är det sådant som bara händer. Ta hand om er.

 

anna

2 februari 2009 14:38

ÅÅ nej så tråkigt! Tänker på er! Men vad skönt att höra att Elvira mår väl efter omständigheterna. Kramar till er

 

cecilia

2 februari 2009 21:57

Fy, vad sorgligt. Stackars er allihop.
Kram.

http://udosblogg.pudeltv.se

 

Annelie

10 februari 2009 02:36

Så ledsen jag blir! Alldeles tårögd - precis som du säger, det som alla uppfödare bävar för.
En kram till er alla

http://www.mrcollin.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har flyttat till http://ärteplättens.hemsida24.se  Varmt Välkomna :) ...

Öh, det har visst varit lite öde här ett tag men nu så kanske blogglustan kommer igång igen. En hel del händer och MYCKET planeras i snar framtid.   Vi har tex. varit på ett underbart kennelläger kika gärna in på Annelie-Lojocas sida eller varför...

Vad är det för en dag? Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nä det är Ärtans födelsedag   Lilla gullefjunet blir 10 år idag   och som alltid när det är kallt så fryser öronen..   ...

Hade en jobbig natt nyligen och låg och funderade över året som gått.Phu, fy fasiken så skönt att det är över och jag välkomnar 2011 med öppna armar. Hela förra året stod för oro och skador och sjukdomar.Januari startade med en viss nyfikenhet i...