...Två kvar



En liten förtydling

Idag var vi ute igen i Floda skogarna för att se vad som kunde finnas gömt därinne..
Jag var väldigt orolig för sist så hade hon ju ett "lätt"*ironi* kryssande spårsätt och nu så hade det varit full storm sedan spåret blev lagt och lite regn oxå, så hur skulle detta spår gå?
Hade haft lite brainstorming med Eva och vi kom ju fram till att blodets beskaffenhet kunde ju oxå påverka en del så jag fick lite nötblod av snälla människan och Trolla fick ett spår fram till middagen dagen innan

Spårprovs morgonen kom med vackert väder i håret.  Håret fick några lätta stänk precis i början av provet men sen torkade det upp igen. Värre var det med fötterna, så blött i markerna en sån tur att jag hade stövlarna på.

Trolla tog sig an spåret snabbt och spårade sedan som en gud. Spårnoga *puss till gurkan* Intet mycket kryssande. Fick hjärtat i halsgropen när hon plötsligt vänder tillbaka och ringar en stund innan hon kommer på´t igen.
Väl framme vid skottplatsen och Trolla satt så fint. Skottet brann av utan någon reaktion hos henne och vi spårade fram till klöven.  Så skönt, vår första 1:a i öppenklass var i hamn. Så nu är det bara två kvar....

Troligen så hade det varit vilt vid platsen där hon ringade och hon behövde övertyga sig att hon var rätt. Duktig liten snutta.