Kände mig inte nöjd efter onsdagens pass. Så målmedvetet styrdes våra steg till Alfa idag. Rustade till tänderna med en vilja av järn. Nu skulle det lyckas!
Elvira först ut. Samma bana som igår uppbruten i stationer. Fungerade bra. Hopsatt-Näe  blev bara strul. Bröt upp i längre stationer funkade oxå helt ok. Men inte hela..det gick bara inte .Elvira fick pausa.Begriper mig inte på den voffen ibland.

Ärtans tur. Tanten har fårr agility-vila hela hösten o vintern förutom något enstaka pass ungefär varannan månad el. nåt. Så förväntningarna var inte så höga på henne. Jag belönade bakombyterna på tunnlarna (vet inte vad för löjlerier jag pysslat med vid tunnlarna, men nåt är det) Sedan fick hon köra hela banan och hon satte den direkt <3 Pussgurkan! Ja vissa saker kunde förbättras men ändå...det värmde i ett sargat agilityhjärta.
Vi bröt ner banan i stationer o körde på med korta fartiga pass. yes,yes,yes:) Så roligt:) Sen fick Ärtgurkan vila.

Elvirans tur på bana 2: Det är bara att konstatera hon ÄR knepig. Men vi lyckades efter mycket omtagningar,nerbrytningar och nya omtagningar få till  den helt felfri och vi gick jublande i mål och stora godisregnet o pusskalaset bröt ut. Jag nöjde mig där med henne.Hon fick en go minnesbild tills nästa gång =0}

Ärtans pass på andra omgången var även den sååå bra. Gammeltanten kan:)Så hon fick öva några svängar och sedan lite mer tunnelpass så var vi nöjda.

Trolla fick träna sig i att vänta o ha tråkigt. Det var hon duktig på:)