En bra beskrivning av dagen.

Paula undrade när jag skulle skriva om vårt famlande i mörkret igår och markerade att ordet hon använde verkligen var famlande och inte famnande, just med tanke på vilka konstiga funderingar som skulle uppstå....men.... jag vill vara stursk och sticka ut hakan och verkligen betona att det var ett massa och hejdlöst famnande vi sysslade igår med (Oooops!)

Vad vi gjorde?? Ja vi passade på medans Mats grävde och pysslade i trädgården och vinterpaketerade husbilen (nu saknas bara en stor röd rosett så är det den största julklappen jag sett) :) och Magne i sin tur var ju i stora staden och njöt av agility på första parkett. Ni har väl sätt att banan han använde ligger på Paulas blogg (finns under länkar)om inte så klicka er dit och inspireras.
Två fruntimmer kan väl inte tillbringa en hel söndag på ett bättre sätt än det som slutade med att vi vänslades i all välmening?

Vi tillbringade nämligen så gott som hela söndagen  i skogen med 4 skogstokiga tåssisar och hartassar,rådjursklövar och en jätteklöv från skogens konung.
För att spara tid så la vi spår efter spår och var väldigt effektiva 2 spår/hund var det tänkt. Promenera ut,binda upp, lägga spår, gå tillbaka, fika te och urgod lussebulle. Skratta sig alldeles lycklig när man kika på småtjejernas bus.Promenera ut, sela på Trolla (sele+långlina) fokuserad Trolla...de andra var ju därbakom och inte FAN skulle de få hennes klöv! De var duktiga klarade både tillbakagångar,uppehåll,färska legor och spillningar, genom vattenpölar mm.
Men något vi inte räknat med var att vinterdagen snabbt tar slut och Trollas sista spår gjordes mer och mer i mörkret, det var ett väldigt öppet spår ute på stubbåkern och hon fick verkligen jobba och det tog lite tid men hon fixade det :)

Nu kommer det värsta här någonstans så inser vi att det inte går längre... vi kan inte hålla armarna i styr  längre. Vi enas om att Fixa får ett sista spår och så får Paula hämta hem älgen och rådjuret i morrn(idag). Fixas sista spår gick i becksvart mörker men lilla fixeluran fick hem belöningen där oxå :)
Vi insåg där på den mörka stigen att det inte skulle gå, den som gick sist skulle inte reda upp att hålla koll på 3 lurviga vilda tjejer som gärna ville vara med och hitta det där goa :) Det räckte gott när man skulle omfamna sin jycke och ge den belöning och i samma ögonblick ta hand om viltet innan alla andra också ville ha en del av kakan. När de sedan trasslade in sig i varandras koppel och man skulle reda upp kaoset så blev det många goa skratt och omfamningar om jyckarna.

En härlig dag, men oj så jobbig. Båd´troll och jag var rejält möra när vi kom hem. Lite glögg och en varm och go Troll i famnen så somnade jag..zzzzzzzzzzz

Här är några bilder på Elvira till de nyfikna :)

Det är grejer på gång, här i skogarna.
Här ligger Santos på spaning efter Elvira.
Vi har funderat länge och väl på att ta en kull till på Elvira. Elvira besitter fina kvaliteér som vi kan tycka att dansk/svensk gårdshund skulle behöva mer av i dagsläget.
Vi träffade Santos första gången för ett par år sedan och jag föll på en gång för honom.  Han är en sådan gentleman, en vacker sådan.

När sedan han blev ok:ad av avelsrådet förra året så har funderingarna gått fram och tillbaka här hemma. Santos passar Elvira både utseendemässigt och mentalt. Han är vänlig,omtänksam,mjuk,känslig,lekfull och har liksom Elvira en gammal själ. 
Elvira har samma egenskaper men är nog lite mer öppen och älskar alla människor - utan urskillning. Santos är nog lite lugnare/mer eftertänksam i sitt sätt än Virr som ibland bara drabbas av fnatt (kanske det kan kallas *skratt*)
Santos har fina A-höfter och ställts ut med bra resultat och han har även gjort ett fint MH med 1:a på skott.

Men under hösten så har funderingarna mer och mer tagit form och Elvira är i bra form nu och tiden är rätt för oss med en kull i vårvinter.

Santos och Elvira träffades flera gånger och jag blev mer och mer övertygad över att jag valt rätt hane, så mjuk och så fin. Han uppvaktade henne men på ett lugn och fint sätt. Men gjorde inga försök till parningar.
Men samtidigt blev jag lite orolig- hm.. ska det inte bli något?
Santos är en känslig själ. Han har tidigare haft en tjej hos sig men hon ville aldrig riktigt och frågan blev -vågade han inte? Tog han för illa vid sig när den tidigare tiken fräste ifrån?
Elvira stod still och bjöd in men han gjorde inga försök...hm..

Efter att ha prövat alla möjliga olika sätt så lånade jag hem honom och på morgonprommisen så började han nafsa henne i örat och vi fick brått hem. Sedan så tog det inte någon lång stund innan parningen var ett faktum. De hängde i 20min. Så lugnt och fint :) En riktig gentleman. Morgonen därpå så en ny parning med 15 min häng. Så om det var att det först nu som Elvira var redo eller om det var den nya miljön som gjorde det låter jag vara osagt men fina parningar var det.
Lite kul var det att låta Santos matte och husse titta på filmen från parningen och de fick se hur fint de skötte det.

Så nu håller vi tummarna för att det kommer små knytten här i februari :)

Här har det hänt spännande saker.....mer info kommer :)

Som det verkar så har jag fått mail problem. En del mail går inte fram till mig, försöker luska i om det är sådana när man skriver i adressen eller trycker på svaraknappen som inte funkar.

Så om någon skickar mail till mig och inte får svar så har det  inte nått fram.
Fy så irritersamt det här är!