Satte oss i bilen och hade bara med oss de stora dogsen, den yngste och gammeltanten, barnen lämnade vi hemma. På agendan stod det en utflykt till Baldersnäs och ett besök vid den gamla sommarstugan.
En underbar dag med underbart väder och tänk vad mycket man hinner säga varann när inga barn eller andra sysslor avbryter. Tom tystnaden kändes talande emellanåt. En riktig vuxendag där framtidsplaner blandade med minnen avhandlades. Mmmmmmmmmmmmm
Baldersnäs var så mycket mindre än vad jag trott- tänk vad reklam kan göra. Men det var vackert och vi fick se fina uppvisningar så vi var nöjda när vi styrde kosan mot kroppefjäll och där vi hade stugan.
Långt om länge kom vi fram och det var så vackert :) Kändes skönt att vi lämnat över till någon som tagit hand om stugan så väl. Minnerna föll över oss när vi stod där och tittade(tur att inte ägarna var där) Allén in till stugan som jag föll för när vi tittade på stugan för första gången och lilla friggeboden vi byggde, och titta där borta är röret som Laban kröp igenom och höll på att fastna i. Men även det viktigaste av allt det var här som T blev till...många fina minnen vi hade mycket att fundera över/prata om när vi styrde kosan hemåt. En härlig dag kräver en härlig avslutning så vi stannade och åt en god middag på restaurang. En mysig dag på tu man hand-det är nog något man borde göra oftare.

Tävling på Kungsbackas Bhk och jag var verkligen inte motiverad. Hade tänkt att skita i den men blev övertalad av mannen att åka. Ja,ja tänkte jag, jag samåker med mamsen och kan ju faktiskt åka hem efter hennes lopp. Så upp i ottan och iväg. Jag hade även tagit med gammeltanten som sällskapsdam till fröken Troll.
Hon är för go denna gamla tant, trots åksjuka och medicinering så är hon bara sååå glad så att hon nästan kan krypa ur skinnet :)
Mamma startade med lilla A och gjorde ett jättefint agilitylopp, de gick verkligen fint och gick upp på en 2:a plac men tyvärr så fick de 1,nåt i tidsfel. Så jäkla trist! Hon kanske hade några vida svängar men sprang ändå på  bra så det är så j-a retfullt. Men hon laddade om till hopploppet det såg jag inte men hon lyckades komma 6:a tror jag, oxå med 0hinderfel men med någon retlig sekund i tidsfel.
Nu var det dags för mig..jo jag hade blivit lite sugen. Det verkade som roliga banor så upp och värma upp dogsen och mig själv.
Ärtan först ut och hon gick som en racerråtta(för att vara Ärtan) jag fick tydligen något fel på kontakten(?)och sedan var slalomet en port för lång så ett omtag där i men jag hamnade 9:a tror jag med en finfin tid i jämförelse. Kul. Elvira då.. hon är ett kapitel för sig den hunden. Hon kändes fokuserad men efter hinder nr.1 fick hon en Elvira-elektriskstöt som omprogramerade henne till att ta mitt hoppkommando som BALANSEN hon var bara tvungen att sätta tassarna därpå innan hon kunde fortsätta banan utan fel. Blir så trött på henne ibland men samtidigt så kan man inte låta bli att glädjas utav denna hund som är så speciell.  Man vet aldrig hur hon är, man kan aldrig säga att nu har hon D utan rätt som det är så blir hon bara Virr.  Rörigt? Ja precis så är det.
Något som jag upplevde som trist var att jag hann inte gå av banan innan det var banvandring för hoppklassen så fort bort och lämna hund och snabbt tillbaka för att banvandra. Vare sig Ärt el. Virr fick gått av sig och upplevt riktig belöning för väl utfört arbete. Jag gick banan med trötta ben och kände mig nedslagen i skorna för det var verkligen en springbana utan större handlingsvårigheter. Den enda svårigheten jag såg var egentligen slalomet efter tunneln. Bort för att hämta upp Ärt så hon fick röra upp sig igen. Min tur på banan- det fick finfint och hon sprang på hyffsat och tom. mina betongklumpar till ben rörde sig hyffsat kom imål med 0fel och en tid som räckte till en 3:e plac. Trodde det bara var 3 pinnar så sedan höll jag tummen hårt och det fungerade fint tills nästsista startande vilket var Elin från klubben. Hon gick in och nollade på en finfin tid och sänkte mig till en 4:e plac. Hm..mumlade fram ett grattis och gick besviket bort till tältet. Men se då kom en liten go tjej springande och talade om att det minsann var 4.a pinnar som utdelades. Så min lilla Ärt fick sin första hopppinne i 2:an :) Så härligt! Nu var det faktiskt riktigt roligt att tävla igen så jag besämde mig för att starta Virr i hopp3 oxå. Hm.. resultat, där jag kan väl säga att det fanns ett tunnelsug utan dess like och att det tyvärr inte var rätt tunnel som lockade så förföriskt på henne.
Vad det anbelangar de andra dogsen så fick de sin träningskvot uppfyllda oxå med beröm godkänt :)

.....eller står jag på randen till ett sammanbrott?
Frågan har jag ställt mig efter en helg fylld av känsloutbrott utan dess like.
Det som lutar åt det gravida hållet är väl att jag nästan började grina när jag såg ett agilitylopp som var snyggt,snabbt och där föraren kom i mål vilt skrikande av ren glädje. Det snörpte ända ner i tårna och jag fick hosta till och blinka lite snabbare så att ingen skulle se. Men iof. så började krullsmatte nästan oxå grina då grannen brevis oss berättade om sin stora omöjliga dröm.
Det som talar för ett sammanbrott är väl hela livet just för tillfället då.
Det dras och slits ifrån alla kanter och håll. Aldrig att man kan känna sig tillfreds utan att behöva ha "kramp i magen" för något som bordes göras eller att någon anser något.

MEN efter allt det trista så har jag haft en hundfylld  helg i Frövi :)
Fredagen kom med packning och förberedelser inför helgen. Naturligtsvis så var det strul i form av att vi inte fick gång pumpen till vattnet inne i husbilen. Blir ju liiite jobbigare utan rinnande vatten, men,men. Hundarna de hade fullt jobb med att hålla koll på allt (GLÖM INTE MIG!!!! SKREK DE SMÅ OCH STORA TROLLA,mest hela tiden)
Skulle möta upp Marie och Jeanette vid klubben för lydnadstävlingen först o senare avfärd till Frövi. När jag glatt vrider om startnyckeln så suckar inte bilen ens, det händer NADA, INGENTING!! PANIK!!
Men typ en trekvart för sen och med 4par startkablar så var vi på väg iaf.
Marie visade sig vara opåverkad av detta orosmoment och satte sitt och Cosmos sista 1:a pris och fick sitt efterlängtade LP1. Så duktiga :)
Jeanette och Shiwa körde klass 2 och hon gjorde framsteg och även de var duktiga.
Jag har efter kvällen då bestämt mig för att ta en time out från lydnaden tills T har fyllt 10 eller nåt.. Det hade nog varit lite mycket för lilla damen och hon lik sin matte överreagerade i stort.Skillnaden var väl att min reaktion vart en aning fördröjd och det var mina resekamrater o några vänner som fick ta emot den, hoppas inte jag förstörde er glädje för mycket iaf.
Men vi fick packat in oss(3tjejer och 7hundar) kom iväg mot Frövi sent omsider och landade vid halv 3.
Upp med tältet och burar och sedan somnade vi gott vid halvfyrasnåret. Kändes inte kul när klockan ringde vid 6,30 på morgonen. Vi såg ju inte så bra i mörkret när vi kom utan var tvungna att hitta en bättre plats. Vi fick en som var perfekt!
Så här i efteråt så kommer jag inte ihåg allas lopp och placeringar men mina första lopp i ag. var så sköna att köra, hunden var där den skulle (nästan)hela tiden. Ärtan hade lite klurigt vid en tunnelingång där jag påminde henne flera ggr och hon tittade frågande på mig-vilken j-a ingång? tills hon dunkade in itunneln=5fel. Elvira gjorde ett snabbt fint lopp och hade hon inte tänkt leka flygfisk på balansen så hade hon gått in som 2:a men nu fick hon nöja sig med en 5:e plac, pris o rosett. Hoppet tror jag Viran diskade sig i men Ärtan kom runt med 0,43 tidsfel. Duktiga tjejer.
Jeanette fick rosett med Cajsa i något lopp och medans Marie och jag väntade på Jeanette så tröstade vi oss med några glas vin, en härlig avslutning på en fin agiitydag. Ja,ja något mer slank väl ner sedan till maten oxå.
Söndagen då.. Disk med båda i agilityn.Sedan var det Elviras hopp lopp-det är nog det jag är mest nöjd med under hela helgen. En alldeles omöjlig start för virr som vi löste!!!!!!! Om det berodde på min omsättning i starten och allvaret i rösten eller om det var något annat, det spelar mindre eller ingen roll, för hon löste det galant :) 0 hinderfel och0,87 tidsfel. Vi gjorde det och jag fick nästan en liten tår i ögat igen.
Summan av kardemumman var  och är iaf -Jag hade en härlig helg trots känslosam berg och dalbana tack tjejer för härligt resesällskap. Det var roliga och sina håll kluriga banor där jag fick öva mig i att hålla fokus men det innebär ett besök i sportaffären inom närmsta tiden för att se om de fått in min storlek än, det är inte lätt för en liten Ärtig Virra att ha koll på morsans handling när hon drar i bh-banden hela tiden.

Vi hade många planer inför helgen... tyvärr så blev det inte så mycket som gick som det skulle.
Men lite blev bra iaf. som tex. lite nya platter vid ingången på tomten. Kräftorna var VÄLDIGT goda. Lite hundpromenader blev det oxå med fokusering på att inte dra och då var det nolltolerans annars så skrek tanten i högan sky. Voffsen gick som små ljus åtminstone tills vi mötte en utböling som man skulle rädda matten ifrån. Då *censur*...tänker högt *hoppas jag inte möter dem igen.*
Omändringen av planerna härleder till sjukgymnastiksbesöket tidigare i veckan alltså yrseln kvarstår och mera värk än vanligt. Hm.. och så säger de att sånt ska vara bra för kroppen-Ha ! Vet inte om jag köper det.. Men jag är inte den som ger upp på en gång..

Det är vad jag ska bli.. Ha! Vad sägs om den målbilden?
Men det är den nya strategin för ett bättre mående.  Tillbringade en timme hos sjukgymnasten idag och hon klämde och böjde och hade sig. Det gjorde inte megaont mer än på ett par punkter så jag härdade ut medans hon höll på.
Sen kom domen: STYRKETRÄNING  minst 1ggr/vecka och HÅLLNINGSTRÄNING så ofta jag kan.
Så om ett par veckor så ska det byggas muskler och hållningsträningen skall påbörjas redan igår men hur kul är det att gå runt och se ut som om man har 10 dubbelhakor?
Men förhoppningsvis så har det något gott med sig iaf och att yrseln jag fick efter besöket bara var något tillfälligt och kanske hade med hennes tryck och böj att göra, i vilket fall så blev det bara Troll som fick åka med på dagens träning.

Oh Vilken träning sen, mmmmmm så härlig!

Vi skulle göra något lätt till motsats mot gårdagens träning så en av årets sm-banor blev det.  *asg*  Lätt och bra....mmm eller hur ..

Men lilla fröken Troll impade stort på mig så trots att hon flyttade tunnlar och rev slalompinnar så jobbade hon så bra. :D
Nu kanske man kan säga att jag har en aning om hur jag vill att kontaktfälten skall se ut även om vi har en bit kvar fram tills de är sådana som jag tänkt mig. Men hon stod kvar stadigt och fint(när hon väl var på plats) och stack inte innan mitt ok. Pussgurkan!

Det enda som var lite trist  idag var att Jessica inte hade kvar av den goda kakan hon bjöd på igår - den var ljuvlig :) Mummsfilibabba :)
Men det var ju kanske bra nu när man ska bli lite atletisk av sig ;)
Tack tjejer för ett par härliga träningspass.

Vi har varit iväg på ett riktigt äventyr..

Har verkligen laddat batterierna inför hela hösten och njutit av varenda sekund. Hm, bortsett från när Ärtan rullade sig i en koblaja och lite sånt som kan hända när fru och man med två ungdomar och tre hundar ger sig ut på campingtur.
Storpojken med tjej var hemma och vaktade hus och gammelhund och hade det mysigt, kan jag tänka.


Vi åkte iväg i måndags mycket senare än vad som var planerat så vi kom inte fram förrän det mörknat,  så vi parkerade oss där vi(läs mannen) tyckte det verkade bra. Satte oss ute och tog en cider och tittade på alla stjärnor. Det var verkligen många och under tiden vi satt där så såg vi säkert 10 stjärnfall och jag önskade och önskade för glatta livet.

Morgonen därpå så när vi vaknade i ottan så låg morgondimman tjock.
Men efter en stund så lättade den och vi kunde titta på alla får med lamm som var överallt. Det bräktes överallt. Mysigt att vakna med en kopp kaffe och naturen precis utanför gallret, som vi satt upp runt husbilen.
Gubben tog fram sin skärm och drog iväg för lite balansering och flyg. Själv så sjönk jag in i boken jag köpt med mig till resan. Lite kärleksdravel, så skönt att få flyta iväg in i någon annas liv även om det är uppdiktat.

Nu var det så illa att vi ställt oss lite galet så vi fick flytta oss en bit, så ner och in med allt och sedan upp igen. Vi parkerade dock på en ännu bättre plats och snart så fylldes den tillfälliga P med massor av bilar och luften blev tät av skärmar i alla dess färger. Flygfestivalen hade flyttats dit och det var MÅNGA flygare som kommit.  De som rest längst måste varit de som kom från Mexico. Om agilityfolket är lite fanatiska så är det inget mot skärmflygarna!!!!!
Men underhållande var det att kika på iaf.

Hundarna, jag och B gick till stranden och badade. Lilla Virr hade det jobbigt med de stora vågorna och Ärt avskyr vatten så fortsättningsvis så fick de hålla sig i husbilen eller i strandkanten. Trolla plaskade på och jagade vågor hon åkte även lite surfbräda och simmade en del. Så skönt men det slog nog inte sandrullningen efteråt SÅÅÅ HÄRLIGT!

Där vi campade så gick det alltså hur mycket djur som helst, får, hästar till A:s stora förtjusning och även kossor till min stora skräck. Dessa kor hade 50cm:s horn! Och kalvar stora som hus. Fatta! HU!

Men så underbart det var,  och även om jag inte utmanade ödet( el. som någon tyckte  -var feg) och hade Troll lös precis intill fåren utan först när de var ca. 50m ifrån så är jag stolt som en tupp över att doggsen uppförde sig så bra och jagade inte iväg en enda gång. Även om jag såg andra som drog efter de stackars djuren.

Mysigaste morgonen var nog när vi vaknde av hästgnägg och kikade ut och en flock av ca.15 hästar går precis brevid husbilen.Här en bild på några av dem. En En del var framme och hälsade på hundarna och gossade med barna och hade nog gärna klivit in innanför vårt staket till vårt frukostbord.

Vi kunde tom. få till lite vuxentid där vi myste och pratade under stjärnklar himmel. Men vad är det med skånsk stjärnhimmel? Så mycket stjärnfall?
Här hemma så är det ju ovanligt att man ser mer än ett stjärnfall på sommaren medans där i paradiset så var det säkert över 20 bara på ett par kvällar. Konstigt.

Dagarna gick alldeles för fort fastän de var slappa och sköna blandat med lydnadsträning för Troll. Hon var naturligtsvis jätteduktig. Vi tränade platsliggning i massor, bla. i strandkanten så att vattnet svepte över magen när vågorna slog in, precis intill hästarna när de iof. stod utanför staketet men de stoppade ner sina stora huvuden och luktade på henne och miljoners många fler ggr i olika situationer. Hon var urduktig.

Det är säkert någon som funderar över tävlingen.. men den gick skit!
Det hon gjorde fick hon bra på men under helhetsintrycket så står det lite okoncentrerad och det var väl det minsta man kunde säga. Nollade en hel del, som om hon aldrig hade gjort momenten innan. Men det hon fick poäng på var bra eller vad sägs om 8 på läggande under gång(sakta ner)(tack P) och 9 på ställandet 9,5 på hoppet. Ja en 10:a oxå på tandvisningen trots en burdus domare.

Men jag försöker att se positivt på saker och ting och jag behöver inte vara nervös längre. Jag överlever och jag vet att hon kan, när det väl stämmer så kommer hon att slå en del med häpnad. Får se om den tanken hjälper när det är dags för den sista inbokade tävlingen. För öppenbart så hjälpte inte mina stjärnfallsönskningar i detta avseende iaf.

Vi åkte vidare till Halmstads bk där det var dags för de små att göra sitt iaf.
Viran först ut och gör ett fint lopp och bara för att jag har lite bråttom så fick hon fem fel på slalomet(knä in) Ärtan samma lopp nollar inom tiden :) Hamnar snöpligt på 4:e plats och pinnar till 3. Laddar om till hoppet och hon hindernollar men fixar inte tiden. Den domarens banor är kuliga att köra men tiden är alltid så tajt så det är lite trist. Men helnöjd med Ärten. Vi gjorde vad vi kunde med en veckas resa i kroppen och värmebölja i massor.Virans sista lopp ..även där nådde vi vårt delmål att gå runt trots en hel del fel. Men vi var trötta båda två så det var inte så konstigt.
Det var en hel drös Bollebygdare där som gjorde fina lopp men tyvärr stöp på mållinjen pga av tid eller annan orsak. Men vi hade kul iaf. eller? :)

Vet inte om det var besvikelse eller om det var väderomslaget som gjorde att jag fick migrän och att den fortfarande håller i sig sådär lite lagomt molande..eller om det är att mannens semester är slut och att skolstarten närmar sig, ett tecken på att sommaren snart bereder plats för H ordet...neeej inte riktigt än...Får passa på att njuta ett tag till trots att det regnar idag. Kanske en perfekt dag att baka lite och kanske ta fram saftmajan och göra lite vinbärssaft från den egna trädgården.
Ska försöka få in lite kort från semestern oxå så håll ut tills ni får se paradiset vi har varit och tillbringat en alldeles underbar tillvaro i,på och med.

Igårkväll så hördes ett tjut från lilltösens rum (som ockuperats av mellantjejen) MAMMA... DET RYKER!!!!!! SKYNDA DIG OCH KOM!!!
Upp på bena fort som attan, för mig veterligen så är det ingen av barna som röker och varför skall det då ryka från Mandis rum?
Väl i hennes rum så ryker det en ilsken grå rök från lampsladden. Ut med kontakten fort som ögat!

Denna läslampa har suttit uppe i ett antal år och är inköpt på ett stort vanligt företag, väl märkt med våra vanliga säkerhetstämplar. Så man trodde inte sitt öga när man såg att hela sladden liksom bränts av. Och när tanken slår en om vad som kunnat hända under alla de nätter då lilltösen haft lampan tänd av rädsla över mörkret eller efter mardrömmar. Hu, hemska tanke...den röken luktade mycket giftigt och hade detta skett när vi sovit- vad hade hänt då? Visst vi har brandvarnare men hade det hjälpt?

Otäckt är det minsta man kan säga....

Att kunna ge sina grannar en hjälpande tass när det behövs :)

Grannen behövde få en sladd under den trånga altanen, vad göra? Be grannen :)
Vira ryckte ut med fanan i topp, fixade sig under och drog snöret efter sig så det är lätt att få till kabeln på bästa sätt.
Belöning? - Lever i stora lass. :)