Så var det dags för det otrevliga men det som förhoppningsvist ska underlätta lite framöver...
Vaknade med pirr i magen än värre än det man brukar ha när tandläkarbesök står på agendan..
Kl. 10.15 stod det en nervös människa i kiropraktorns mottagningsrum.
Men oj så trevlig hon var. Gjorde en del kontroller och sedan knäcktes och bändes det.... lite ont gjorde det allt men mest av allt så lät det ju hemskt.

Fräckt att se att av obetydliga nästan obefintliga reflexer så återkom de till nästan 100-procent!!
Nu fanns det betydligt mer att jobba med så ett återbesök är inbokat.

Sedan fick Trolla bolla ett pass på rehab idag... Det gick bra men hon blev rejält trött så får se hur hon mår ikväll och imorgon. Fick även träffat vetrinären och snackat genom lite behandlingsalt. känns bra :)

Ha d bäst alla :)

Fy hundan, var så sleten igår när jag kom hem, så jag stensomnade ett par timmar, sen kom jag aldrig riktigt igång igen.

Men innan jag skriver något så vill jag tacka Mia B för alldeles supertrevliga banor och dömeri igår, tack!

Men till dagen igår då, så blir jag fortfarande grinig när jag ens bara tänker på den. Klubbmästerskap borde väl vara en trevlig tillställning inom en klubb?? Där alla vill se och heja på varandra? Ja, så är det i min värld iaf.

Att när man sen har ett PM som talar om tider och ev. hållpunkter som gör att man kan välja om man vill gå upp tidigt och vara med hela dagen eller komma när det närmar sig sin start underlättar och det fanns både på hemsida och i stuga. Det är ju liksom frivilligt.. Men morgonen började med gnäll..

Agility gick av stapeln och hm. vad kan man begära? Tränar man inte så blir det som det blir. Men goa glada hundar och matte som hade kul, Ärtan diskade sig och Virr fick en 5felare. Amanda körde med Esther och wow! så duktiga de var!!! Att det blev en disk gjorde ingenting- det var ju första gången de körde en hel bana!!! Och 1:a ggr de hoppade långhoppet,Aet och gjorde ett långtslalom. DUKTIGA!!!!!
Måste bara tillstå att kämpaglöden när man står där och har alla klubbisars hejarop i ryggen- det är guld :)

Sen var det då dags för lydnaden och det var väl här nånstans ridån gick ner för mig eller upp kanske man ska säga - en alldeles klarröd ilska som färgade resten av min dag.
Man har två val i möten med människor. Man kan vara trevlig eller motsatsen.
Valet som gjordes var det senare...
Det trista i kråksången var ju att det färgade resten av min dag och vem mår sämst av det? Jo- jag såklart.
Ja,ja trean och eliten körde,fick gått av mina hundar,resultat från ag.klass räknades och ny startordning fixades inför hoppet där ledaren i varjeklass startade sist. Passade på att heja lite vid lydnaden innan det var dags för hoppklassen.

Vi varvar ju emellan de olika grenarna för att alla ska kunna vara med, både i agility och lydnad. Så var tanken från start men vissa hade nog glömt bort det i brådskan!

Largeklassen startade hoppklassen och det var spännande in i det sista men den som gjort två nollor var Marie och Assar- tjoho och grattis :)

Då ropas det ut att det är lottdragning för tvåans lydnad, någon annan fick dra för mig.

Small ut som nästa grupp och där startade jag med Ärtan och hon tog ett extra hinder även här, så en disk. Möttes av Manda som höll Viran, bytte hund tog två andetag och iväg med Viran. En liten retlig 5a vid ett hinder ut i intet men en allmänt döende matte som absolut inte hade någon luft eller ork kvar i kroppen när hon kom i mål.
Då hör jag från andra planen att det är platsliggning för tvåan.
Det var hennes andra gömda plats och det gick ju bra, men jag var arg som ett bi.
Fin uppvärmning hon fick. När det var vår tur in på plan så kan man ju räkna ut med lilltån hur det gick? Vi bröt efter halva linförigheten. Hon undrade såklart vad det var med mig och ville inte ens vara nära mig.
Jag ställde upp med henne för att hon oxå skulle få göra något och vi behövde tävlingsträning alltså förväntade jag mig inga resultat men det jag förväntade mig var ju att alla som deltog i tävlingen får en schysst chans till en trevlig tävling. Opps...det var fel,fel, fel.

Jag hann alltså varesig belöna mina små eller ens gå av dem efter loppet. Den lilla stunden som det tog att stoppa in dem i buren (tjo, vilken belöning) hann jag höra att Christina gick in nollad.
Fick småspringa till bilen för att hämta Trolla, hon hann inte ens kissa innan det var dags för platsliggning.

Sen var det iaf. dags för finalen i agilityn.
Marie och Assar i large och Anna och Nelly i medium (som jag tyvärr aldrig fick se i grundloppet för det var då jag hämtade Trolla) och Christina och Freja som slog mig på den ynka vägran Elvira gjorde (attans).
Marie går ut och nollar, pressen är hög på Christina men hon håller i Freja och nollar hon oxå och var pressen hög på Christina så var den ännu högre på Anna... men de gjorde ett fint lopp, tyvärr något fel . Men en värdig vinnare i medium!!! Hurra för er!

Vi plockade undan och ställde in allt vi haft fram medans finalen i lydnaden skulle gå av stapeln.
Sen tröttnade jag och gjorde en lydnad...-satte mig vid stugan och fikade.

Den här formen av ett KM var alldeles super när vi skulle öka antalet deltagare för några år sedan men, jag tror att årets upplaga var nog den sista i den här formen. Jag kommer iaf. rösta på ett delat nästa gång. För mindre klubbgemenskap och festkänsla  är det svårt att uppbringa. Naturligtsvis så färgar min upplevelse av sig i känslan men det fanns nog ingen som bara deltog i lydnaden som uppskattade agilityn och vi som vill vara med i båda kan ju åka på två tävlingar ist. och faktiskt få den tiden som vår startavg. i mitt tycke berättigar till.

Vid prisutdelningen stod det klart året klubbmästare i agility blev
Christina och Freja ! ! ! Hipp hurra och grattis till er !
Vinnare i large - Marie och Assar
Vinnare i medium - Anna och Nelly
Supergrattis till er :)

Klubbmästare i lydnad blev  Gösta och Rick
Sedan som tvåa Ulrika och turbo
på tredje pallen Gösta och Katja
Grattis till er !

Men tänk, jag har lärt mig någonting även denna dag :)
Tålamod - är något man får öva på :)
Försitt aldrig en chans att träna :)