Visst är det väl underbart med våren, solen som skinit och även kikar fram nu och även om det varit bitande kallt i vinden så finns det hopp om grönska och nytt liv :)

Ja just så känns det....lite hoppfullt....men samtidigt lite så där ont som det gör när knoppar brister..

Men sedan sist så har det iaf. miljötränats i massor. Lille gubben Bliss har fått hänga med överallt. Vi har varit på klubben och träffat massor av stora och väldigt annorlunda hundar..bla. en irländsk terrier som faktiskt var lite läskig först men vid slutet så hade han ändå fattat lite tycke för denna tjej :)
Människor i alla dess former har vi oxå mött i mängder.
Han har varit ute och åkt husbil - cool som alltid.
Chillat utanför shoppingcenter inne i stan, speglat sig och försökt äta upp/pussa ihjäl den där snyggingen som stod mittemot ;)
Varit med mamsen hos tant doktorn och höll henne i tassen när hon fick en spruta. Gått på stan i koppel- nemas problemas(ja,ja han är inte koppeltränad men inga rädslor iaf och vi rörde oss framåt mest hela tiden)Varit och fjäskat hos Krullsmatte i affären och fått smaskigott i magen. Italienarna är inga favoriter ...men det är ju inte så konstigt...man ser ju inte vart de har ögonen, bara en massa päls som ska på och leka eller nåt..;);)

Trolla har fått åka en tur till doktorn, då hon efter en träning visade lite hälta. Den satt bara i någon dag och var nu återställd men jag ville kolla upp henne riktigt och hur det egentligen låg till med henne innan tävlingsäsongen drog igång på riktigt.
Jag gjorde såklart helt rätt. Med mig som klämmer och drar eller böjer så visar hon ingen smärta, men med någon annan så visade hon tydligt en rörelse som inte var bekväm. In på röngten. Resultat- inflammation. Så en spruta 1ggr/v.x4 och sjukgymnastik mm. så är hon snart fit for fight igen.
Men för mig var det som om att dra ner rullgardinen fullständigt! Tack och adjö på ett ungefär, allt blev nattsvart!

Men nu någon dag efteråt så kan jag ändå se positivt på det hela. Visst det är tråkigt att ställa in de tävlingar som var inbokade och jag är ledsen för mina reskamraters skull som kanske inte åker alla milen själva och de förlorar deras anmälningsavg. osv.
MEN......för Trolla så -yiiiiehaa!
Nu ska hon bli helt bra! Hon kommer att musklas ordentligt innan hon kommer ut igen på agilitybanorna, hon hade minst 1,5kg muskler kvar att bygga till hennes matchvikt på hrmpf...schhh.. 26,5kg( men det är rena muskler!!)
Tänk om jag vilat, startat upp,tävlat och hon mitt i säsongen klappat ihop? Hur lång tid hade det inte tagit att återställa och till vilket lidande?
Något som var jättepositivt med undersökningen var att hon var jämnt musklad (alltså ingen längre smärta, med av/snedbelastning som följd)
+ att hon markerade inget i rygg eller länd även vid en ganska så tuff provocering av de ställerna, vilket är ganska så vanligt på agilityhundar och med tanke på den jättemagen hon hade i vintras så är iaf. jag väldigt glad.
Nu är det dags för en runda med jyckedyckarna hoppas ni alla får en fin dag :)

En extra varm tanke till en kär vän idag- Är det något jag kan göra så hör bara av dig. Även mitt i natten!! Det vet du.