Så har man varit iväg och fått lite andlig spis så man står sig ett tag ;)
Barnens kusin skulle genmlida pinan i att stå längst fram i kyrkan och stoltsera med att kunna hela trosbekännelsen utantill.

Tur att konfirmationsgudtjänsterna ändrats sedan den dågen då man själv konfirmerades. Inga steltbenta förhörsliknande rabblingar här inte utan ett gäng med härliga tonåringar som spelade pjäser och bjöd på sig själva.

I högen av ungdomar så var det en speciellt som utmärkte sig, en ung kille som helt spontant börjat sjunga på genrepet och som de behöll även under gudtjänsten. Han sjöng så det knottrade sig på armarna. Vilken modig grabb, hoppas han kan behålla den förmågan.

Kusinen skötte sig exemplariskt och efterarrangemanget var jätte trevligt med alldeles för god mat och mycket trevlig samvaro.

Så nu är det gott att knäppa upp knappen och byta om till mysisar och gå en runda med voffsen...