Härlig dag som tillbringades mycket utomhus, allt för att ta tillvara på solstrålarna. Man måste ladda batterierna så mycket som det bara går.

Eftermiddagen/kvällen skulle tillbringas i bowlingshallen med maken o hans arbetskamrater. Kan ju helt ärligt säga att jag inte såg fram emot detta något nämnvärt.
Sist jag spelade bowling var någongång under högstadiet (1800frost)och jag vill minnas att mina klot allt som oftast låg i rännan o käglorna stod kvar. Sen så var jag ganska så orolig över hur jag skulle fixa det med tanke på hur det är med mig. Men man får ladda med lite *** så går det ett tag resonerade jag.
Men herreminje så kul jag hade:)
Visst blev det några rännor men allt som oftast lyckades jag allt få ner några käglor och jag hamnade inte sist, skitkul!
Men vill man ha kul får man lida pin...så sant som det är skrivet.

Vi åt även en underbart härlig trerätters middag och det bästa av allt (nu blir det lite luddigt,flummigt)är att under middagen fick jag äntligen en förklaring av del av de symtom jag har.
Jag har nog trots allt ingen hjärntumör,el.inte fått en blodpropp eller håller inte på att svimma av och eller kanske inte är tokig som man ibland funderat över, utan det handlar om muskler och ovala istället för runda ögon och lodrätthet bla. Detta att sitta o samtala med någon som har det likadant o faktiskt förstår, riktigt förstår, ja det var guld :)
Jag är så lycklig! Har ONT men är SÅ LYCKLIG  :)
Att vi klarade oss utan P-böter gjorde inte saken sämre o att vi möttes i dörren av 3 glada ungar och 4 överlyckliga voffs. Myspys!
Nu är det dags att nanna dudden zzzzzzzzzzzzzzz