En ny uppgift...damma under sängen  och hon är urduktig!! Sen är det bara att gå ut i blåsten så är hon som ny igen  :)

Idag så fortsatte vi med vår miljöträning (pågår för jämnan) och tog en tur ut till Huveröds, Marie fick mig att sätta spenderbyxan på och införskaffa mig ett sbk-tjänstetäcke DET är bra att ha, lilla trollmatte nickade o köpte genast ett :)
Sedan skulle vi ju träna lite oxå och åkte ut till Kallebäck. Stackars de som tillhör den klubben. Vilken plan- så blöt o geggig. Fy va äckligt sa både Troll o Krullcosmos här vill vi vare sig sitta eller ligga..
Men mattarna är envisa o körde på och det blev riktigt bra till slut och Troll fixa tandvisning utan problemas. Vi körde även lite budföring o Trolla var som ett streck fram till Marie :) Lille krull hade nemas problemas att komma till mig heller.
Störning på plan fick vi oxå o det gick finfint :)
Vi lät de två leksugna springa av sig det sista o krull blev alldeles prickig i ansiktet..han kom ju aldrig ifatt Trolla utan var i kölvattnet hela tiden*haha*
På vägen hem sedan stannade vi till vid en glänta, för ett uppletande. Något som vi faktisk aldrig gjort förut( o gjorde säkert massa galet) men vi vallade av en ruta på ca.20x20m och Trolla fick fyra föremål och hon gjorde det så fint :) Lilla prinsessan!
Kom in med en efter en, hon greja alla föremål hon kom tom. med en femte pryl -en gammal raket. Såååå duktig!
När jag väl var hemma så tittade jag mig i spegeln..tur att jag inte gick in i någon affär sådär- Gegga i pannan, svarta händer och kläderna ska vi inte prata om..

Kurs tillfälle i kväll.
Laddad, förväntansfull, på G. Vi hade värmt upp samarbetet hemmavid med lite trix och några svängövningar och slalomingångar.
Det funkade bra, vi var i balans båda två.

MEN

Väl där på den första banan så blev det tilt i lilla huvudet (mitt el. hundens låter jag vara osagt)
Hade lagt ut lock på kontaktfälten men hon började bara snosa runt ÖVERALLT, suck. Om igen, denna gång utan lock fortfarande tilt. Missar hinder o blir knasig. Irritationen stegrar sig, istället för att sätta sig o lugnt fundera över vad det är som gör banan så omöjlig för oss när den egentligen skulle varit en bana som passade Virran som tassen i handsken. Till slut går vi därifrån med en olöst uppgift vilket inte kändes bra men att bli mer frustrerad hade inte varit någon käck ide.

Till nästa bana och den gick faktiskt ganska bra trots vissa störningsmoment såsom instruktören som gömmer sig liggande bakom tunneln ;) :)
Bra bakbytesträning blev det iaf. Bäst var det när xx var tyst o inte la sig i ;)
Men bra störningsträning:)

Banombyggnad till en bana med utmaning. Starten var dock den samma som föregående och hon missar hinder 4 någon gång och DÅ trillar poletten ner.. jag drar med mig henne ut från A:et med följd av det blir förvirring för lilla Virr. Hon gör ju som hon är van att gå på kroppen o jag blir superirritabel när hon missar o tar om, o det blir samma igen..
SÅ när jag höll ut linjen från A:et så tog hon rätt hinder och banan gick fint även den sista klurigheten funkade när jag visade rätt med kroppen o knoppen..

Sen mer bakbyte o snurr o Viran visar att HON är duktig bara matte jobbar hela tiden, håller kvar o inte ger sig och att hon har koll på linjer,kroppen hinder o hunden.

Kommer jag ihåg detta tills nästa gång? Gärna då innan det blir tilt hos oss båda. Tur att hon är så förlåtande trots en sån matte..
Mattes lilla hjärtegull <3

Så nu har lilla pärlan varit iväg och fått Svensk Bilprovnings OK stämpel i lilla bak-kärran. Skönt att ha det gjort o de snälla killarna på SBP var så gulliga o fixade till så jag slipper få arga blinkningar på mig när jag är ute o kör i det fördömda mörkret. Min ljusinställning var alldeles för hög och de duktiga mekanikerna fixade till detta i ett nafs, det är inte roligt att möta arga bilister som tror man glömt att blända av.
Inget tjafs eller nafs blev det heller då mekanikern matade Trolla med godis :) Hon har ju hamnat i en "period" just nu och vi är ute o miljötränar allt vad vi orkar. Hittintills har det funkat bra, ska fortsätta efter planen denna vecka ut iaf och sedan stegra störningarna om allt går som planerat.

Annars har det varit en underbar dag, hoppas det håller i sig några dagar till :)
 

Natten mellan fredagen och lördagen så hade det snöat så på morgonen hade det fallit ca. 20cm snö och det var kaos överallt med bilar som inte kom fram innan räddarna i de oranga farkosterna kommit fram o skopat rent.
Vi åkte ut i skogen även idag och hade med voffsen medans mannen o sonen riskerade hälsan i utförsbackarna ;)
Under morgontimmarna ökade vinden o snön började vina igen. Gondolen stoppades för blåstens skull och det började gå bussar mellan dalen o toppen. Stackars de förarna ! Även om de har vana så kan det inte varit roligt att köra den vägen. Vinden ökade så mycket att de flesta backar stängdes av, detta märkte inte jag o tjejerna så mycket av men visst så blåste spåren igen på sina ställen så jag är glad att vi tog de korta spåren där man aldrig hade så långt till stugan o värmen. Beccisen tappade sin mobil under någon av dessa rundor :0
Denna dag blev tidig eftersom vädret bara blev sämre o sämre. Så hem o mysa i stugan.
Vi hade blivit varnade för de dåliga sängarna och visst nattsömnen har inte varit så god. Det kan inte vara lätt att bygga hus på ett berg o få det rakt o så för det kändes som om sängen lutade så efter vi snurrat runt så blev nattsömnen lite bättre :) Jag är överlycklig att jag packat ner min backontrack halsvärmare  annars hade jag nog inte fått någon sömn alls.
Senare på eftermiddagen så helt plötsligt så mojnade det av o sprack upp och det blev så vackert så vi tog oss en härlig promenad, bla. för att se om vi kunde hitta den tappade mobilen. Men den var borta.
På  avresemorgonen så var det helt klart väder o solen sken, en sån härlig dag. Det hade ju varken blivit scotersafari el hundspann pga, vädret dagen innan och hade inte alla andra kommit på den ide´n idag nu när det vackra vädret infunnit sig så...  Men det är klart då finns de attraktionerna kvar tills nästa gång, för en nästa gång blir det helt klart :)
Innan vi åkte så  kollade vi med receptionen efter mobilen(halmstrå, jag vet) och vet ni vad? Där låg den! Någon snäll människa hade hittat den i snödrivorna o lämnat in den :) En sån härlig dag :)
Resan hem gick bra o jag stupade i min egna goa säng som man inte behöver vända sig i för att ligga rakt o skönt :)

Dagen börjades med en riktig långprommis med voffsen så de skulle vara tillfreds när vi fixade med skidor o liftkort o sånt. Jag o becca klev upp när mörkret låg runt stugorna och var lagom tillbaks när frukosten stod på bordet..lagomt rödrosiga o varma :)
Sen skulle vi upp till toppen för att åka gondolen ner till dalen o skiduthyrningen detta innebar att vi fick plumsa upp för en j-kligt jobbig väg med två envisa män som vet preeeecis vilken väg som är kortast o lättast..Ja eller hur?? Men upp kom vi till slut o jag vågade åka i gondolen fast jag är så höjdrädd(ja,ja det var mulet,men ändå ;))
Att bli skidekiperad gick ganska lätt och sen upp igen då blev det lite pinsamt.
Jag o tjejerna skulle åka längdskidor och eftersom jag inte stått på längdskidor på över 20år efter en katastrof i början av vårat förhållande så vågade jag inte åka ner till spårcentralen utan vi fick glatt gå ner bärandes på skidorna till vissas fniss..
Jag var rätt så duktig i barn och ungdomens dagar på att åka längd, det gick snabbt och lätt i spåret och  jag skrattade rått åt andras tarvliga försök att stå på benen. Så när jag för över 20år sedan skulle ut o åka skidor i skogarna ihop med  mannen i mitt liv så var jag rätt kaxig. Det skulle jag inte varit, för jag kom inte 100m utan föll som en fura hela tiden och jag gav till slut upp, sparkade av mig skidorna och gick svärandes tillbaka till parkeringen.
Så nu var jag rätt nervös hur det skulle gå. Men efter en lite svajig start så gick det rätt hyffsat. Men balansen var inte den bästa och barna lärde sig att inte åka på spåret brevid, då kan mamman dra med dem i fördärvet*asg* Så till den milda grad att man inte kommer upp själv utan måste få hjälp av snälla män som förstod vårt dilemma. Man har inte krafter kvar att resa sig med när man skrattar så man kiknar, 1 ostadig mamma, o 2 fnittriga tjejor i spåret ja det är bara så att man inte kan rå för att man blockerar hela spåret en lång stund med en salig röra av skidor o stavar o döttrar o mammor.
Men snart kom de gamla talangerna tebax och jag utmanade mig själv med att ta med voffsen i spåret. Så när vi hade käkat lite lunch och hämtat  voffsen så var det dags. De små-inga problem. Ärtan sprang på bra och det gick finfint. Elvira var det lite si o så med men till slut förstod hon hur det funka. Sen det stora eldprovet..Trolla-bulldozer.. Jag ska inte lägga in någon ljudfil här i bloggen, ni får fantisera själva hur det lät när hon drog iväg i hundratioknyck  och ökade o ökade o ökade och jag inte kunde stanna...men när vi till slut stod still så omorganiserade vi oss o Becca var stoppknölen framför oss. Det funkade och hon kom på en ny lek -hoppa hage över skidorna, bakom mig, ibland missade hon o trampade på o det blev tvärstopp!       . . . . 
Men vad kul vi hade och allteftersom så blev vi duktigare o duktigare:)
Mannen o sonen mötte upp oss och vi gjorde en god middag, bastade och myste.

Jag hade inte hämtat mig efter gårdagskvällens hemska upptäckt när jag skulle packa inför vår lilla semester, men som den kvinna jag är så är jag van att bita ihop och det var just vad jag gjorde och sköt problemen framför mig (som en man??)
Men iväg kom vi iaf. och i några av alla mil till vårat lilla lunchstopp så funderade jag över gårdagskvällens kurstillfälle. Elviras första efter juluppehållet. Så skönt att komma igång igen och det är så mycket värt med bra instruktörer som tittar på en och kommer med konstruktiv kritik och ibland positiva hejjarop när man så behöver.
Banorna var roliga och jag insåg vad jag kan krångla till saker o ting, undras om jag kan få ha en liten M i innerfickan under banvandringarna till sommaren som kan räta ut bankrumelurerna ;)
För till sommaren så...om det nu blir några klass 2 tävlingar vill säga..Ja,ja än så länge drillas vi vidare.
Väl framme vid vårt lilla lunchstopp hos Pärlan så mötte vi upp mannen.
Vi åt en alldeles ljuvlig lunch som Kerstin gjort så jag skulle slippa laga mat det första jag gjorde i Branäs. Medans vi vuxna njöt och hade det gott så lekte o gosade barnen med Pärlan för fulla muggar, äntligen fick de se hur hon hade fått det. Hon flyttade ju ifrån oss som vuxen och hon har verkligen kommit till himmelriket:)
Sen var det en kort tur kvar..jag är glad att mannen körde det sista då vägen upp till toppen inte var av denna värld. :(
Men upp kom vi och en alldeles underbar helg kunde inledas...

Det är ett MUSBO!!!!!!!

Fyyyyyy så äckligt ! Den lilla musen, jo jag skriver i singularis. För jag blåvägrar tro att det bor mer än ett styck äckligt kryp som boat i en väska som stod undangömd med några gamla hundmatskulor inne i mitt hus.
Men det förklarar ju varför jag hört konstiga ljud från "någonstans".

Urk, säger jag bara!

Men jag har inte tid med en musjakt just nu så jag stänger resolut dörren till krypinet där musen boat in sig i en gammal väska med några äckliga torra hundkulor.

Men såsnart jag får tid så ska jag släppa in voffsen i det lilla krypinet men det kräver ju att jag plockar undan en del pinaler som samlats på hög därinne som det så gärna gör i sådana där små krypin. Sen för säkerhetskull ska jag nog ta vägen förbi affären o införskaffa några fällor.

Men det ska inte behövas då mina råttehunnar är så rastypiska som de kan bli :)